Nothäften från det gamla Hörneå
Som komplement till sidan om Algots dragspelande visas här några färgglada nothäften. Samlingen är ganska stor, och bara några enstaka alster kan visas. Serien inleds med en Fox-Trot daterad 1931, kallad Tom Thumb (bild 1). Kompositören hette Leon Nené, kanske en kortvarig pseudonym eftersom det var svårt att hitta information på nätet om denne kompositör. Kanske hette Leon Nené i själva verket Lennart Nilsson, i mån han var svensk? När man letar information om dessa kändisar tappar man tron på namnen, och försöker istället överlista bakgrundsfiguren. Det låg nog i tiden att hitta på konstiga namn, det ena mer abstrakt än det andra.
Bild 1
Man blir lite förundrad över namnet på låten. Uppenbarligen avser "Tom Thumb" det som på svenska kallas ”Tummeliten”, med andra ord en saga. Om man söker den engelska bakgrunden så visar sig denna saga blicka tillbaka till tidig medeltid, en gammal folksaga med andra ord. Kung Arthur och likväl trollkaren ”Merlin” figurerar i sagan om det fattiga barnlösa paret som får en son stor som en tumme. Vänder man på notbladet hittar man en reklambild med uppmaning att spela ”Tom Thumb golf” på NK:s terrass (Stockholm, bild 2). Det lustiga med denna ”minigolf” var att man hade ”sandbunkrar” och att golfbanan mer tog sig formen av ett landskap med ett litet hus. Var det detta som avsågs med Tom Thumb, att rulla en boll i ”tummelitens” lilleputtland, det som senare blev ”minigolf”. Man får stöd för denna teori när man söker vidare på nätet, med risk för att alla utom undertecknad vet att så var fallet. Minigolf verkar förr ha kallats just ”Tom Thumb golf course”, en sport som var mycket populär. I USA lär filmstjärnor ha förbjudits att synas på en minigolfbana eftersom det förtog deras kändisgloria. Man fick hålla tillgodo med riktig bangolf istället.
Bild 2
Nästa nothäfte går till västkusten i form av ”Öckerövalsen”. Musik var skriven av det än mer kryptiska ”Lon Gog”, och text var av Fritz Gustav. Fritz visar sig hetat Fritz-Gustav Sundelöf, född 1895 i Åmål. Han lär ha varit knuten till Ernst Rolf, och sägs ha skrivit över 3000 texter. Häftet var utgivet på just Ernst Rolfs eget musikförlag. Årtalet är okänt, förmodligen ca 1930. Frontsidan är som en tavla (bild 3). Evert Taube målade tavlor, även om han inte verkar ha varit engagerad i just denna musik. Det finns lite diffusa drag av Taube i denna målning, ett amatörmässigt konstaterande utifrån den kända tavlan ”Dans i Dolores” som Taube målade 1912.
Bild 3
Det är kvinnan bakom allt! Frågan har berörts i andra artiklar på Becken-Webben, exempelvis den om kvinnors arbete. Nu handlar det snarare om Ernst Rolfs och Karl Wehles foxtrot från 1927, något som Algot roade sig med på dragspel (bild 4).
Bild 4
När vi övergår till 40-talet dyker Albin Hagströms förlag upp från Älvdalen. Det var fokus på dragspel och nothäftet i bild 5 avser klassikern ”Afton på Solvik” från 1943. Kompositören var just den Andrew Walter som nog Algot hade ett lite ambivalent förhållande till, se annan sida. Det annonseras även att Afton på Solvik ”finnes inspelad på TELEFUNKEN”. För yngre läsare som använder MP3 och andra lagringsmedia kan upplysas om att Telefunken var ett tyskt företag med ursprung i Siemens AG. En av koncernens branscher var i form av musikförlag som spelade in och tryckte skivor.
Bild 5
Algot hade även en lite mer klassisk repertoar. Bild 6 exemplifierar Faust-valsen ur operetten. Bilden visar en harpa och en änglaliknande kerub. Förlaget hette ”Westlings”, känt för mången musiker.
Bild 6
På sidan om Algots dragspelsepok teoretiseras om olika musikinfluenser som man exponerades för, bland annat det militära. Första världskriget passerade med en andhämtning i Sverige. Militär marschmusik var sannolikt en del av vardagen. Ofta populariserades marscherna på exempelvis dragspel, så att det lät ungefär som ”Tomtarnas vaktparad”. Just den senare beskedliga julelåten verkar ha tyskt ursprung av en viss Kurt Noack, född 1895. Svenska armens marscher, som kanske inte inkluderade Tomteparaden, gavs ut i tjocka häften. Häfte 1 och 3 finns bevarat från Algot, med respektingivande omslag (bild 7).
Bild 7
Den sista bilden i denna artikel ger till synes "bra vibrationer" men det var nog mer fråga om ”dåliga vibbar” kring något som var på väg att hända vid 30-talets slut. Algots samling innehöll ett tjockt nothäfte med potpurri av tyska militärmarscher från 1937. En inte ont anande Algot har säkert spelat och bläddrat mycket i detta nothäfte (bild 8). Utan att gå in på detaljer blickar ett ungt blont par mot oss från 30-talets Tyskland, mannen käckt spelande på dragspel och med vind i håret. Med facit i hand fick leendet i bilden en annan valör, men det är en annan historia.
Bild 8
Man kan summera denna sida med att konstatera, att det torde ha spelats mycket dragspel i Algots lilla stuga. Ibland ville inte dragspelet detsamma som Algot, och då sades att ”Djävulen hade flyttat in i bälgen” och Algot blev tvär, konstnär som han var till person och sätt.
Gunnar Engström, 2009-03-08
Besökare
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.